- Information
- AI Chat
Kritisk rättsteori
Allmän rättslära 2 (JPG010)
Karlstads universitet
Rekommendas för dig
Kommentarer
Relaterade Studylists
Allmän rättsläraFörhandsgranskningstext
Kritisk rättsteori
Håkan Gustafsson
Den kritiska rättsteorin är influerad av marxism. Är till för att försöka skapa jämlikhet och förändra och förbättra. Handlar om att se hur det ser ut i verkligheten. Kritisk rättsteori är samhällsvänd. Hur ser makten ut och den ekonomiska distributionen. Världens tillstånd
- Inkomstskillnaderna mellan den rikaste och den fattigaste femtedelen
- 30 mot 1
- 60 mot 1
- 74 mot 1
- Inkomstskillnaderna mellan de rikaste och de fattigaste tiondelen
- 103 mot 1
- Om de rika i-länderna skulle upphöra med ekonomisk tillväxt på nuvarande nivå, skulle
Latinamerika hinna ikapp först år
- 2177
- Och Afrika inte förrän år
- 2236
Marxismen kan inte vänta, något måste ske. Hur förhåller sig den globala rätten till detta? Olika perspektiv inom samhällsvetenskap Konsensusperspektiv
- Rätten en kodifikation av gemensamma värden och intressen - resultat av stegvis
överenskommelser
- Historiska skolan
Neutralitetsperspktiv
- Rätten en ram som tillåter individer att utveckla sina preferenser och möjligheter - rätten utvecklas neutralt i relation till olika värdepreferenser Konfliktperspektiv
- Rätten är en mekanism för makt och kontroll - resultat av konflikter mellan olika grupper i samhället. Rätten kodifierar maktens intressen (klass, kön, etnicitet...) Marxism = filosofi/åskådning i reaktion mot idealismen/konservatismen. Marxs menar att samhällsutvecklingen styr idéer.
- Idealismen: idéer som styr samhällsutvecklingen
- Materialism: de materiella förhållandena styr och driver samhällsutvecklingen
- Ekonomiska förhållanden skapar klasser och klasskamp. Olik maktfördelning. Marx menar att ekonomin skapar framsteg och utveckling men har sina inneboende spänningar och kriser på grund av dess exploatering. Teknikutveckling pga ekonomiskt tryck. Den privata äganderätten till produktionsmedlen medför exploatering av de egendomslösa/ proletariatet. Kapitalismen skapar klasskamp. Klasskampen driver historien. Dynamiken mellan olika samhällsgrupper driver samhället framåt. Samhällsgrupper: Patriarkala samhället: Män <—> Kvinnor Slavsamhället: Fria män <—> Slavar Feodalism: Jordägare <—> Livegna Absoluta kungaväldet: Adel <—> Borgerskap Kapitalismen: Överklassen <—> Proletariat Kommunismen: Det klasslösa samhället som Marx strävar emot. Kapitalismen förstärker klasskillnader enligt Marx. ”Summan av samhällets produktionsförhållande bildar samhällets ekonomiska struktur, den reella bas, på vilken en juridisk och politisk överbyggnad reser sig och vilken motsvaras av bestämda former av det samhälleliga medvetandet.” Ekonomisk bas (produktionssätt) —> Ideologisk överbyggnad (Politik, ideologi, förhärskande föreställningar). Överbyggnaden ser till att den ekonomiska basen och cirkulationen fungerar. Ser man på makt och intressen i detta kommer makt och intressen formuleras som rättigheter.
”Samhället grundar sig inte på lagen. Det är juridisk inbillning. Tvärtom är det lagen som måste grunda sig på samhället” ”Människor glömmer rättens ursprung i deras ekonomiska levnadsförhållanden liksom de glömmer sitt ursprung i djurvärlden” Ideologi, en skenbild, en förvrängd verklighetsuppfattning, en nödvändig illusion, (falskt medvetande). Den härskande klassens ideologi (föreställningar, världsbild) är samtidigt den förhärskade samhälleliga ideologin. Ideologin reproducerar samhällets funktioner och föreställningar. Hegemoni - dominerande makt. Ideologin är en nödvändig illusion, om sakernas tillstånd som påtvingas människor/medborgarna. Sammanhållande funktion... Rätten som ideologi Rätten är klassbunden, men framställs som neutral. Rätten är klassberoende men framställs som ett allmänt system. Rätten är inte fri från värden och moral (trots att den presenteras som objektiv, neutral och värderingsfri). Rätten är alltid värderade och kontextbunden. Fakta och värde kan inte separeras från rätten. Kritisk rättsteori som ”ideologikritik”
Att undersöka/kritiserar rättens premisser/intressen
För att kunna förstå rätten - internt perspektiv otillräckligt
Emancipatorisk teori, frigörande och förstå vad som finns bakom Kunskap: deskriptivt/normativt
Varje fastställande av rätten eller ’gällande rätt’ sker alltid utifrån något kunskapsintresse/ perspektiv och utifrån ett normativt (politiskt, ideologiskt) ställningstagande
I det deskriptiva finns alltid något normativt - öppet eller underförstått
Ideologiska (borgliga) dikotomier, som döljer rättens egentliga politiska dimension:
- De lega lata är ej de lege ferenda
- Varat är ej börat
- Rättsvetenskap är ej rättspolitik
- ”gällande rätt” är ej rättens effekter Kunskapsintressen
Tekniskt (instrumentellt) kunskapsintresse
- Påverka och kontrollera
Behärska verkligheten och dess lagbundenhet
Naturvetenskap
Praktiskt (hermeneutiskt) intresse
Samarbete och kommunikation
Förståelse och tolkning (hermeneutik)
Humanvetenskap
Kritiskt (emancipatoriskt) kunskapsintresse
Genomskåda sociala sedvänjor och institutioner
Förändra sociala villkor, makt- och dominansförhållanden och tvång
Samhällsvetenskap
Alltså: efter vilket kunskapsintresse beskrivs rätten och ”gällande rätt”?
Uppgiften för kritisk rättsteori: att identifiera (klass)intresse och (klass)effekter
Kritisk rättsteori
Kurs: Allmän rättslära 2 (JPG010)
Universitet: Karlstads universitet
Det här är en förhandsgranskning
Tillgång till alla dokument
Få Obegränsade Nedladdningar
Förbättra dina betyg
