Information
AI Chat

Detta är ett premiumdokument. Vissa dokument på Studocu betecknas som Premium. Uppgradera till Premium för att låsa upp det.

Cystor och odontogena tumörer

Kurs

Oral histologi/patologi (1TT014)

15 Dokument

Studenter delade 15 dokument i den här kursen

Universitet

Karolinska Institutet

Akademiskt år: 17/18

Uppladdad av:

Mohammad Osman

Karolinska Institutet

0följare

23Uppladdningar

168upvotes

Kommentarer

Använd logga in or registera dig för att göra kommentarer.

Studenter visade också

Andra relaterade dokument

Relaterade Studylists

Kut kirurgi Tandläkare

Förhandsgranskningstext

Cystor och odontogena patologiska kaviteter. Delas in Odontogena odontogen Inflammatoriska Icke odontogena cystor exmpel epitel och kapsel. Ingen riktig av kapsel av cystaepitel och bildas bildas genom att epitelet prolifierar och under tiden sker en central att cellerna bryts, vilket det osmotiska trycket. Sedan sker en (sugs in). I samband med perifer resorbtion stimuleras osteoklaster som cystan vanligare i i andra ben. efter granulom den radioluscensen i Uppkommer oftast centralt i benet. deviera de Kan i enstaka fall resorbera ben. Hindra erupterande att komma fram. Vid inflammation epitelet de specifika odontogena Odontogena ursprung i epitelrester (rester rester(dental lamina ) mukosa av odontogen lokalisationer : (inflammatorisk) cysta som utvecklas ur inflammerad proliferation av Malassez epitelceller som bildar cystaepitel. Den pulpan. OBS icke vital tand pulpa av olika kvar efter extraktion. Apikal eller om trauma eller parodontal sjukdom kan leda till att pulpan och den ge inflammatorisk stimuli. En apikal beninflammation vilket leder till granulom bildas (som av och Allt detta stimulerar malassez epitelrester att prolifiera och bildas ser man: Cystiskt lumen av proliferativt skivepitel. Kapseln inflammationsceller. Man kan finna Klosterinkristaller,Rushton bodies kroppar som i epitelet i odontogena cystor, hemosiderin skumceller (vilket tyder att cystan har funnits eller varit : En radioluscens med radiopak Oftast kronan retinerad tand. Retinerade tanden oftast displacerad. man ska att den kraftigt patologisk stor. Kan ansenlig storlek med expansion av resorbrion av Ibland uk: upp mot ramus, mot , kan vara andra saker men mest statistiskt ska man cellager tjockt odifferentierat skivepitel, av ses celler i epitelet (cilierat). Kapsel med inflammation och epitel. Rushton vid Vid kirurgi att lyfta Man inte separera cystan och kan man det alla bruka finnas i det i. Oftast men det finnas en odontogena (Man ett litet den sig vid behandling. Viktigt att att inte skada mandibeln. Pat benet och cystan runt kronan en erupterande tand. Utvecklas ur Visar inga symtom mer ev traumatisk Ses oftast hos barn, det ser likadant Ej indicerad. Tanden erupterar genom cystan varvid denna Histologiskt utseende som cellager skivepitel. i lumen av traumatisk Ofta Ses inte det Syns ej det VITAL cellager tjockt odifferentierat skivepitel. med (plaque). Ibland Lokal excision av cystan. Risk recidiv om Nyligen beskriven cysta med troligt ursprung i rester tandlisten. Vanligast och kan bli mycket stor. Expanderar Visar neoplastiska drag recidiverar) aggressiv Producerar : enkel eller Kan vara lateral parodontalcysta om den alldeles Kan radiologiskt vara keratocystisk vid Epitelet varierar skiktat till med kubiskt epitel Virvlande i epitelet. Ibland ses epitelplaque, kirurgi inkl enukleation av cystan samt kyrretage av anslutande recidiv Icke odontogena Cystor som tidigare fissurala cystor. Kallas som ej odontogen utan som till (Klestadt cysta) ej icke odontogena cystan. Utvecklas ur epitelrester den embryonala (Foramen incisivum). Typiskt utseende Mer hos vuxna symtom. VITALA Svullnad i gommen (lite domningar). Finns risk radioluscens mellan 1:orna vid formaen uteslutas om ej andra Kan variera det och storlek. Anamnes viktigt, om man ska man avvakta den Epitelet kan variera cylindriskt kubisk till och innerverad kapsel. Ibland ses celler i Kirurgiskt av cystan, inkl biopsi, ibland i steg pga . Liten cellrester odontogenesen Innan tillbakabildas dental med ursprung i tandorganets olika indelas efter ur vilken av epiteliala och odontogen (keratocysta) Serres rester (dental epitelial och mesenkymal Ameloblastisk epitelial och mesenkymal epitelial och mesenkymal epitelial och mesenkymal mesenkymal odontogena vet vart det kommer men inte Etiologi Klinik: symtomfria. Kan orsaka : av : odontogen OKC dental lamina rester. Kan uppvisa aggressivt risk Associerat med syndrom. Drabbar dubbelt ofta i alla och relativt (orsaker till av snabb av cystan): proliferationshastighet av antiapoptotisk protein av proteiner (TGF, Mutationer i Kan expandera ben. Kan Kan eruption, ev oftast 40 av anslutning till retinerad Stora cystor: ofta Buccalexpansion av benet : 50 i i cellager med tjockt skiktat skivepitel yta och basalceller. Inga rete lister. Tunn kapsel I lumen ses keratin. Ibland ses mikroscystor i kapseln av basalcellerna i epitelet. Om extirpation inkl av perifert ben alternativt ev marsupilation sedan som 10 diagnoser: Inget man av men det till recidiv vanligare vi inom 5 orsaker till recidiv Tunn leder till dental lamina rester eller satellitceller i Ev kan basalcellslagret i epitel ovanliga fall kan transformera biologiska subtypen styr lokalisation, aggressivitet, behandling och olika varianter men de som vi ska igenom typ. (histopatologiskt (histopatologiskt uniscystiskt aggressiv med orsak. Har proliferationshastighet och cortikalt ben pga Ursprung: 1) Emaljorganet 2) Malassezceller epitelceller 3) oftast hos vuxna med Oftast i mandibeln eller pga asymtomatisk eller Stora ofta vilket ger ett utseende som Diffus att storleken att med Osteolytisk, kan vara Alla subtyper mimerar emaljorganet som om man tittar men ingen Perifera pallisader och knoppar omsluter arrangerade av stellate i ses epitel som liknar oftast inte omgivna av av epitel som av celler. luckra celler. Stromat med tendens till hyalinisering av epitel och och bildar en hyalint Radikal kirurgi, unicystisk : Drabbar ofta yngre patienter det klassiska ameloblastomen. Vanligen i i en i anslutning till en i unicystisk radioluscens i anslutning till en tand. Kan deviera oftast inte lika radikal behandling som andra epitel som celler stellate reticulum utseende av epitel (ameloblastliknande) i embryonal med dysplastisk diagnoser: Alla med mixad radiologiskt exempel Enucleation och kyrretage inkl PAD. med biopsi att veta vad man med och hur radikal man ska vara vid God. Ej ofta ovanligt med cementoblast ursprung. Hos personer som yngre I anslutning till en rot hos en vital tand. Parodontal ligament Kan ge kortikal expansion och intermittent Typiskt Radiopak lesion som Omgivande radioluscent ut normala Moget mot roten, omoget mer cellfattigt cement i periferin. Resorbtion av frekvent tand med lesionen (sitter ihop) inkl omgivande ben Recidiv

Var det här dokumentet användbart?

Premium

Detta är ett premiumdokument. Vissa dokument på Studocu betecknas som Premium. Uppgradera till Premium för att låsa upp det.

Cystor och odontogena tumörer

Kurs: Oral histologi/patologi (1TT014)

15 Dokument

Studenter delade 15 dokument i den här kursen

Universitet: Karolinska Institutet

Var det här dokumentet användbart?

Det här är en förhandsgranskning

Vill du ha full tillgång? Bli Premium och lås upp alla 16 sidor

Tillgång till alla dokument
Få Obegränsade Nedladdningar
Förbättra dina betyg

Ladda upp

Dela dina dokument för att låsa upp

Redan Premium?

Cystor och odontogena tumörer

Käkcystor- är epitelklädda patologiska kaviteter. Delas in :

1) Odontogena cystor-epitel från odontogen vävnad

a) Inflammatoriska cystor

b) Utvecklingscystor

2) Icke odontogena cystor -”övrigt epitel”, exmpel från näsan.

3) Pseudocystor-saknar epitel och kapsel. Ingen riktig cysta.

Cysta består av kapsel av bindväv, cystaepitel och lumen.

Hur bildas cystor?

Cystor bildas genom att epitelet prolifierar och under tiden sker en central sönderfall, gör

alltså att cellerna bryts, vilket ökar det osmotiska trycket. Sedan sker en vätsketransport till

lumen (sugs in). I samband med perifer resorbtion så stimuleras osteoklaster som hjälper till

att cystan expanderar.

Cystor – är vanligare i käkar än i andra ben. Näst efter granulom är den vanligaste

patologiska radioluscensen i käkbenet. Uppkommer oftast centralt i benet. Växer långsamt.

Kan deviera de närliggande tändernas rötter. Kan i enstaka fall resorbera tandrötter. Kan

expandera ben. Hindra erupterande tänder att komma fram. Vid inflammation i

kapselvävnaden förlorar epitelet de specifika odontogena kännetecken.

1. Odontogena käkcystor - ursprung i emaljorganet

Ursprung

Struktur

Typ av cysta

Malassez epitelrester (rester

från tandutvecklingen)

Rotskidan

-Radikulärscysta (vanligast)

-Residualcysta

Emalj epitel

Emalj organet

-Follikulärcysta

-Eruptionscysta

-Förkalkad odontogen cysta

Serres rester(dental lamina )

Epitelialaförbindelsen

mellan mukosa och

emaljorgan

-Lateral periodontalcysta

-Keratocysta (tumör)

-Gingivalcysta

-Sialo-odontogen cysta