- Information
- AI Chat
Konformitet
Psykologi: Marknadsföringspsykologi och inflytande (PSYE26)
Lunds Universitet
Rekommendas för dig
Kommentarer
Andra relaterade dokument
Förhandsgranskningstext
Konformitet Kapitel 2
Konformitet
En förändring i en persons beteende, åsikt eller attityder, för att man upplever ett påverkan av en eller flera andra. - Normativ konformitet = Att inte skämma ut sig, man vill passa in och Inte skilja sig från mängden - Informativ konformitet = innebär att jag anpassar mig för att jag själv har för lite information för att kunna säga något.
Varför? - Vem eller i vilka situationer ändrar sina beteenden, åsikter eller attityder - Vem, vilka eller när kan andra påverka
Varför och vad händer annars?
- Det västerländska samhällets syn på de som konformerar = ändra attityd
- Men vem gillar vi?
Vara en del av gruppen
Vi är sociala djur
Det är evolutionärt framgångsrikt att vara människa och social - Att konformera är evolutionära framgångsrikt, samma som att vara människa och social.
Att socialt exkluderas är ett straff och att inkuderas en belöning - Vi undviker exkludering och söker inkludering
När man är osäker söker man information i gruppen/kollektivet/andra människor - Man kan alltså ta på sig någon annans åsikt eller liknande utan att veta om det stämmer, bara pga någon annan gjorde så. *
Stanley Milgrams lydnadsexperiment (1963)
Lärare, elev och försöksledare
Läraren straffar (elchocker) eleven när den gör fel, på försöksledaren uppmaning
15-450 volt
- 75 volt, kvidande och jämmer
- 150 volt, ber att få avsluta
- 180 volt, skriker att man inte klarar av smärtan
“Fara: Extrem chock”, Bankar på dörren och vill bli utsläppt
300 volt, Tyst...
Milgram
- 67% avsutade experimentet, även om det för en del krävdes övertalning
- Har replikerats i många olika sammanhang
- Liknande resultat med kön, kultur och tid...
Lydnad
När lyder vi och när lyder vi inte? - Vår instinktiva reaktion är att vi inte vill skada andra människor
Vi lyder mer - När det finns auktoritetsfigurer som säger vad vi ska göra - Milgrams experiment visar på att man lyder en auktoritet. - Milgramexperimentet → Ge elstötar till en annan person när man blev tillsagd att göra det. - När majoriteten säger på ett sätt, så måste det vara rätt. - När man själv är osäker lyssnar man på omgivningen. → Informativ konformitet * Vi lyder mindre - När vi är fler som inte vill - Med en ickeauktoritär försöksledare - När auktoritetsfiguren inte var närvarande - Om vi är nära (fysiskt/visuellt) offret
Solomon Asch experimentet
- Jämföra linjer som är lika långa ,man ska gissa.
Vad händer i hjärnan? - Amygdala reagerar - Smärta, stress, emotionell oro - Varför?
Kognitiv dissonans - Du vill ha rätt (linje 2 är lite lång som referenslinjen...) - Du vill vara en del av gruppen, du vill vara andra till lags, du vill inte göra bort dig inför andra. - Vilket av dina mål vinner?
konsekvenserna för om man INTE skulle konformera. Man ger efter. - Ingen långvarig förändring av beteenden, åsikter eller attityder - Compliance - Beskriver beteendet hos en person som motiveras av en önskan om belöning eller för att undvika straff. Generellt är förändringen endast så långvarig som belöningen är eller hotet om straffet är.
Identifiering
- Man vill vara som den som påverkar
- Det är inte beteendet eller åsikten i sig som är attraktiv utan det är belöningen av social acceptans.
- Ma tar efter åsikter och attityder från andra man vill vara som/tycker om.
- Ex. Om jag vill vara med i ett populärt gäng på skolan så kan jag börja hålla med vad de tycker om olika saker endast för att passa in mer i gruppen och känna mig som dem
- Det är alltså inte pga, hot eller belöning utan ens egna bild av belöning
- Man har sett att man tenderar att hålla kvar vid dessa åsikter och attityder längre alltså inte som compliance
- Vi tar till oss beteenden, attityder och åsikter men det är inte speciellt starka.
- Om objektet ändrar sig för vår identifiering så gör vi också det.
- Förlorar vi intresset för objektet håller vi inte fast vid våra beteenden, åsikter eller attityder.
Internalisering
- Värderingar(attityder och åsikter) är internaliserade.
- Djupt rotade
- Svåra att förändra
- Bygger på en inre motivation
- “Jag tycker/känner /vill så här”
- Är den mest djupt rotade svar på social påverkan. Motivationen att ta till sig vissa attityder och åsikter för att uppnå önskan om att vara rätt
- Ex. Om man lyssnar på en person som verkar väldigt begåvad och kredibell, då kan vi ta åt oss dennes attityder och åsikter i önskan om att ha rätt för sig. Dessa attityder och åsikter försvinner inte utan stannar och blir våra privata åsikter/attityder→ som vi verkligen tycker.
- Man anammar gruppens åsikter och tar de till sig privat. I eftergivenhet behöver man exempelvis inte själv ha åsikterna som gruppen utövar, men man låter gruppens åsikter vinna denna gång för man tror kanske att gruppen har mest rätt i detta sammanhang.
→ Beror på vem som påverkar, hur det görs och vem det är som gör det.
Vem påverkar
Egenskaper hos den som påverkar har betydelse för vår reaktion. - Makt att belöna eller straffa - Tillmötesgående - Attraktivitet som vi identifierar oss med - Om någon är attraktiv kan vi ta motsatt ståndpunkt, alltså motsatt konformitet. - Kredibilitet → Trovärdighet och expertis - Större chansa att följa någon med hög trovärdighet
Är konformitet alltid dåligt?
När används det i vardagen? - Sociala sammanhang och tillställningar. Man börjar klappa om en person gör det. Man ändrar åsikt för man inte vill ha tjafs. - Hur används det i marknadsföring? - Identifikation → idoler
Milgrams klassiska lydnadsstudier väckte stort intresse då de först presenterades, och de diskuteras fortfarande i dag. Redogör för de viktigaste slutsatserna som har dragits baserad på dessa studier. (10p)
”Genom flera experiment har socialpsykologer kunnat konstatera att medveten konformitet sker av två huvudsakliga anledningar. När man ska bedöma något tenderar man att gå på majoritetens linje även om den skiljer sig avsevärt från ens egen uppfattning. När majoriteten verkar vara enig om något, då måste de ha rätt. Under brotts- eller olycksfallsutredningar kan till exempel vittnen ändra uppfattning och skapa så kallade falska minnen, om de hör andra vittnen berätta om något de själva inte kommer ihåg. När man själv är osäker på något, kan det tyckas säkert att bara följa med strömmen.” - Internet
psykologifabriken/konformitet-nar-den-ar-som-bast/
Konformitet
Kurs: Psykologi: Marknadsföringspsykologi och inflytande (PSYE26)
Universitet: Lunds Universitet
Det här är en förhandsgranskning
Tillgång till alla dokument
Få Obegränsade Nedladdningar
Förbättra dina betyg
