- Information
- AI Chat
Pliktetik - Sammanfattning av det kategoriska imperativet, för+nackdelar
Filosofi
Gymnasieskola
• 1Gymnasium - Sverige
Kommentarer
Förhandsgranskningstext
Inom människor finns en s ”sedelag” (ungefär ”moralsystem”) vilken visar att vi också har gemenskap med en andlig värld. Denna andliga värld kan vi nå kontakt med genom vårt förnuft. Söker vi med vårt förnuft efter en handlingsprincip ska vi finna det som Kant kallade för det kategoriska imperativet : ”Handla bara så, att du också kan vilja att ditt handlingssätt blir allmän lag” Det kallas det kategoriska imperativet för att det är en uppmaning och kategoriskt för att det enligt Kant är logiskt nödvändigt att följa den. Det kategoriska imperativet ska alltså inte motiveras, t med att det leder till maximal lust i världen. Tvärtom är det ett slags axiom, som man bara måste inse. Hur ska man tillämpa det kategoriska imperativet? Kant ger själv exempel: Det är orätt att låna pengar utan att betala tillbaka dem. Om alla gjorde det så skulle det snart inte gå att låna ut pengar alls. På samma sätt kan man visa att stöld är orätt. Och om människor allmänt började ljuga för att klara sig ur besvärliga situationer, skulle folk sluta lita på varandra. Då skulle det inte heller vara möjligt att ljuga sig fri. Att som allmän lag ha principen ”Ljug dig bara fri om det behövs” blir då orimligt, ologiskt. Genom att på det här sättet testa handlingsalternativ mot det kategoriska imperativet kan vi, enligt Kant, inse vad som är rätt och fel. Vi ska följa det kategoriska imperativet av plikt, för att vi förstår att det är rätt. Vi ska inte göra det för att uppnå fördelar, t för att bli omtyckta. Man ska heller inte göra goda gärningar av t medlidande – nej man ska göra dem av plikt. Det innebär att man med sitt förnuft inser vad som är rätt och därför vill vi det. Plikten framför allt. Det kan hända, menar Kant, att en människa som följer pliktens bud, inte får ett särskilt lyckligt liv. Men i kommande liv – Kant var kristen – kommer man att få sin belöning. Dock är det inte ens för denna belöning man ska handla rätt – då förlorar handlingen sitt värde! Kant kan kritiseras från olika utgångspunkter. Enligt Kant kan man aldrig teoretiskt bevisa Guds existens. Alltså grundar han sin övertygelse om Guds existens på tron. För en som inte kan dela denna tro är förstås detta en svag punkt. En annan kritik kommer från utilitaristerna; de hävdar att en handlings effekter är det avgörande. Ytterligare en invändning är att det kategoriska imperativet inte ger tillräckligt vägledning. Man får inte ljuga för att komma ur en besvärlig situation, enligt Kant. Men om situationen är mycket besvärlig? Om du t måste ljuga för att kunna få tag på medicin som du behöver för att inte bli allvarligt sjuk? Tja, man kan då välja att lyfta fram sjukdomen, snarare än lögnen. ”Som allmän regel gäller att man får ljuga om man annars allvarligt skulle riskera sin hälsa...” Exemplet visar att vid kniviga situationer måste vi ändå välja, och bara för att vi använder Kants metod, så slipper vi inte problemen. Å andra sidan är det väl en illusion att tro att det finns en metod som hjälper att på ett enkelt sätt avgöra moraliska frågor.
Du är ett mål – inte ett medel Kant hävdade också att man skulle behandla varje människa som ”ett mål, inte som ett medel”. Denna sympatiska tanke ligger i linje med tanken på de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde. Tanken innebär väl att det är viktigt att varje människa mår bra och lever ett värdigt liv – oavsett hur mycket eller lite hon ”tillför” samhället.
En plikt att följa regler Många moralläror består av något slags regelsamling, som det är en människas plikt att följa, oavsett konsekvenserna. Man kallar det ofta för pliktetik, men även termen regeletik förekommer. (Egentligen är pliktetik en bättre term, eftersom även effektetiker kan sätta upp regler) Kristna, muslimer och andra religiösa har sina regelsamlingar. Ofta motiveras reglerna med att de återfinns i en helig skrift, som härstammar från Gud. Problemen med sådana läror är för det första att den som inte accepterar Guden och Den heliga skriften inte behöver känna sig bunden av regelsamlingen. För det andra uppstår det ofta tolkningsproblem, vilket är uppenbart t både inom den kristna och muslimska världen. Risken är då att man i stället för att diskutera moral börjar diskutera vad som egentligen står i den heliga skriften. Ska texten tolkas symboliskt eller bokstavligt? Och vem avför vad som är den ”rätta tolkningen” om uttolkarna blir oense – Påven, församlingens pastor, någon ayatolla? Risken för intolerans mot oliktänkande, maktmissbruk och osjälvständighet är stor i alla fundamentalistiska sammanhang. För det tredje har alla pliktetik samma principiella problem som Kants etik hade. Hur ska man tillämpa reglerna? Samtidigt måste man konstatera att en pliktetik av den här typen kan ha sina fördelar. Man kan tydligt formulera viktiga principer som man helt enkelt tycker är självklara. Så har man gjort i FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna.
Pliktetik - Sammanfattning av det kategoriska imperativet, för+nackdelar
Ämne: Filosofi
Gymnasieskola
• 1
