Hoppa till dokument

Språkliga variationer

Anteckningar om det svenska språket: hur vi pratar, slangord, språket...
Ämne

Svenska

445 Dokument
Studenter delade 445 dokument i den här kursen
Akademisk utbildningÅrskurs

Gymnasieskola

2
Akademiskt år: 2020/2021
Uppladdad av:
Anonym Student
Det här dokumentet har laddats upp av en student, precis som du, som har valt att förbli anonym.
Göteborgs Universitet

Kommentarer

Använd logga in or registera dig för att göra kommentarer.

Relaterade Studylists

Sv

Förhandsgranskningstext

Sociolekter handlar om att tala på olika sätt beroende på social tillhörighet, yrkesgrupp, kön, generation eller geografisk plats. Språklig variation handlar om att vi varierar vårt språk beroende på vår bakgrund, ålder, kön, vem vi talat med och vilken situation vi befinner oss i. Idiolekt - med idiolekt menas varje människas unika sätt att tala. Hur vi talar/vilken språklig variant vi har beror på social tillhörighet, yrke, vänner (sociolekt), kön (secolekt), generation, ålder (kronolekt), geografisk plats (dialekt) och påverkan av annat modersmål (etnolekt). Kronolekt: - språklig variant som beror på ålder. Ex, ungdomsspråk. - Varje generation skapar nya uttryckssätt och nya slangord. - Något som är kopplat till en åldersgrupp och inte följer med individerna i gruppen i nästa ålder. Dialekt - en regional språklig variant knuten till en geografisk plats.

Kronolekter - Ungdomsspråk: - Äldre generationen tycker den yngre generationen talar dålig svenska. - Varje generation ungdomar skapar nya uttryckssätt,nya slangord och nya grammatiska varianter. - I varje social grupp finns ord som bara gruppen använder sig av. - Man pratar som de man umgås med. - Ungdomar använder sig av ett annat språk för att markera och visa att de är självständiga och att de inte pratar som deras föräldrar. - När vuxna försöker prata med ungdomar kan det bli pinsamt, speciellt om föräldern försöker prata som barnen. - Ungdomar känner sig obekväma när vuxna använder sig av deras ord eller försöker vara som dem. - Att tala korrekt svenska ger oftast talare en hög status. De personer som pratar tydligt, varierat och nyanserat ses oftast som viktiga personer och är respekterade. - Ungdomsspråk med slang och svordomar eller personer som pratar med bred dialekt med uttal ger talare en låg status och det kan varasvårt att förstå. - Ungdomsspråket står för expressivitet, kreativitetoch lekfullhet, Det håller språket levande.

Kännetecken för ungdomsspråk: - Engagemang - Snabbt tal - Snabba och många associationer - Samtidigt tal - snabba replik växlingar - Många avbrott - Stor röst variation - Röstimitation - Förstärkningsord - skit, mega, as, fet - Ljudeffekter - Slang och svordomar - Code switch - blanda svenska och engelska - Småord - typ, ba, liksom, precis

Fult eller fint - Svordomar: - Fult språk är det många som räknar slang, svordomar och vissa dialektord. - De flesta svenska svordomar som ex, fan, jävlar och helvete har religiöst ursprung. - Könsrelaterade svordomar har blivit allt vanligarebland ungdomar. - Svordomar är ett känslomässigt språkbruk men om man överanvänder dem så förlorar de sin känslomässiga koppling. - Slang är ett gruppspråk som man framför allt förknippar med unga människor. - Själva idén med slang är att skapa en gemenskap i den egna gruppen och att de andra (ex, vuxna) inte ska förstå.

Slangorden har bildats på olika sätt. Här är de viktigaste källorna och bildningssätten: - Engelskan - tajt, fejka, groggy, dissa - Kortformer - sabba, tog, cigg, knark, deppig - Omkastningar - kaffe, fika, fimp - Romska - tjej, jycke, pröjsa, haja, kirra - Månsing (knallarnas språk) - kille, stålar, spänn - Dialekter - kuta, strula, mygla - Bildspråk - dumburke (tv), kran (näsa)

Identitet, grupptillhörighet och status: - Genom att tala eller skriva på ett visst sätt visar vi hur vi vill bli uppfattade av andra. - Ibland händer det att man växlar språk beroende påvilken grupp man befinner sig i. - Vi pratar på olika sätt när vi pratar med föräldrar, äldre och vänner. - Språkforskarna menar att den skrivna svenska som används i SMS och chattsamtal ligger någonstans mellan traditionellt skriftspråk och tal.

Män och kvinnors språk: - Kvinnors sätt att uttala och böja ligger närmare standardsvenskan n männens gör. - Männens tal är dock mer skriftspråk påverkat. - Kvinnor och män har olika samtalsstilar. Kvinnor är ex, mer inriktade på samarbete och samförstånd. Kvinnor är också bättre på att anpassa sitt sätt att prata till olika situationer. - Män använder mer tvekljud (eh, ööh). - Kvinnor pratar som de pratar och män pratar som depratar för att samhället säger eller förväntar sig att det är så de ska prata. Närsamhället förändras, ändras också språk vanorna.

Språk i förändring: - En anledning till att språket förnyas är att det dyker upp nya betydelser som det saknas ord för. Om markanden ex, ska börja sälja enrobot som stryker kläder behövs ett nytt ord som beskriver produkten och detär på så sätt samhället skapar nya ord. - När språket förändras betyder det också att vi slutar använda vissa ord.

Dialekter - Regionala språkliga varianter: - En dialekt beskriver tal som är typiskt för att avgränsat geografiskt område.

Var det här dokumentet användbart?

Språkliga variationer

Ämne: Svenska

445 Dokument
Studenter delade 445 dokument i den här kursen
Akademisk utbildningÅrskurs:

Gymnasieskola

2
Var det här dokumentet användbart?
Sociolekter handlar om att tala på olika sätt beroende på social tillhörighet, yrkesgrupp,
kön, generation eller geografisk plats.
Språklig variation handlar om att vi varierar vårt språk beroende på vår bakgrund, ålder,
kön, vem vi talat med och vilken situation vi befinner oss i.
Idiolekt - med idiolekt menas varje människas unika sätt att tala. Hur vi talar/vilken språklig
variant vi har beror på social tillhörighet, yrke, vänner (sociolekt), kön (secolekt), generation,
ålder (kronolekt), geografisk plats (dialekt) och påverkan av annat modersmål (etnolekt).
Kronolekt:
- språklig variant som beror på ålder. Ex, ungdomsspråk.
- Varje generation skapar nya uttryckssätt och nya slangord.
- Något som är kopplat till en åldersgrupp och inte följer med individerna i gruppen i
nästa ålder.
Dialekt - en regional språklig variant knuten till en geografisk plats.
Kronolekter - Ungdomsspråk:
- Äldre generationen tycker den yngre generationen talar dålig svenska.
- Varje generation ungdomar skapar nya uttryckssätt, nya slangord och nya
grammatiska varianter.
- I varje social grupp finns ord som bara gruppen använder sig av.
- Man pratar som de man umgås med.
- Ungdomar använder sig av ett annat språk för att markera och visa att de är
självständiga och att de inte pratar som deras föräldrar.
- När vuxna försöker prata med ungdomar kan det bli pinsamt, speciellt om föräldern
försöker prata som barnen.
- Ungdomar känner sig obekväma när vuxna använder sig av deras ord eller försöker
vara som dem.
- Att tala korrekt svenska ger oftast talare en hög status. De personer som pratar
tydligt, varierat och nyanserat ses oftast som viktiga personer och är respekterade.
- Ungdomsspråk med slang och svordomar eller personer som pratar med bred dialekt
med uttal ger talare en låg status och det kan vara svårt att förstå.
- Ungdomsspråket står för expressivitet, kreativitet och lekfullhet, Det håller språket
levande.
Kännetecken för ungdomsspråk:
- Engagemang
- Snabbt tal
- Snabba och många associationer
- Samtidigt tal - snabba replik växlingar
- Många avbrott
- Stor röst variation
- Röstimitation
- Förstärkningsord - skit, mega, as, fet
- Ljudeffekter
- Slang och svordomar
- Code switch - blanda svenska och engelska
- Småord - typ, ba, liksom, precis