- Information
- AI Chat
Kritisk rättsteori - föreläsningsanteckningar 1
Allmän rättslära 2 (JPG010)
Karlstads universitet
Rekommendas för dig
Kommentarer
Förhandsgranskningstext
Kritisk rättsteori
Ifrågasättande perspektiv -> vill uppnå jämlikhet.
Den kritiska rättsteorin influerad av marxismen: - Hur ser det ut i verkligheten? Maktsituationen, ekonomiska distributionen. - Världens tillstånd -> inkomstskillnader mellan den rikaste och fattigaste femtedelen/tiondelen. Det har ökat globalt sett. - Hur förhåller sig rätten till det?
Olika perspektiv inom samhällsvetenskapen: - Konsensusperspektiv = rätten hålls ihop av gemensamma värden och intressen. Ett resultat av stegvisa överenskommelser. Harmoniskt, organiskt system. De historiska skolorna. - Neutralitetsperspektiv = rätten ska upprätta en ram som tillåter individer att utveckla sina preferenser och möjligheter. Typiskt för liberalismen. Rätten ska utvecklas neutralt i relation till olika värdepreferenser. - Konfliktperspektiv = Rätten är inte neutral. Samhället består av olika maktintressen, ett resultat av konflikter mellan olika grupper i samhället. Rätten uttrycker maktens intresse, t klass, kön, etnicitet (olika konflikter). Grund för marxismen.
Marxismen = Politisk inriktning som bygger på en filosofi/åskådning. I reaktion mot idealismen (ideer styr samhällsutvecklingen) /konservatismen. Reagerar senare mot liberalismen.
Marxismen är materialistisk = de materiella förhållandena (ekonomiska omständigheter) styr och driver samhällsutvecklingen. Ekonomiska förhållanden skapar klasser och klasskamp. Exploatering (teknikutveckling t) är grunden för ekonomisk tillväxt.
Dynamiken mellan olika samhällsgrupper: - Patriarkala samhället -> män och kvinnor - Slavsamhället -> fria män och slavar - Feodalism -> jordägare och livegna - Absoluta kungaväldet -> adel och borgerskap (marknadsekonomin växer fram) - Kapitalismen -> överklass och proletariat/arbetarklass (Marx skriver sina böcker) - Kommunismen -> klasslöst samhälle (utopisk idè)
Den privata äganderätten till produktionsmedel medför exploatering av de egendomslösa/proletariatet/arbetarklass -> kapitalismen skapar en klasskamp.
Ekonomisk bas (produktionssätt) -> <- ideologisk överbyggnad (politik, ideologi, förhärskande föreställningar). Makt/intressen formuleras som rättigheter, rätten är ett styrmedel och ideologi. Realistiskt
sätt att se på rättigheter.
Överbyggnaden = det ideologiska/politiska uttrycket för basens ekonomiska produktionssätt och intressen, klassen som dominerar de ekonomiska förhållandena.
Ideologi = ett resultat av ekonomins produktionssätt. Uttryck för den härskande klassens föreställningar för att legitimera/förklara den ekonomiska exploateringen, blir därmed den förhärskande samhälleliga ideologin. T religion, kultur, rätten. Måste förvränga vår verklighetsuppfattning. En nödvändig illusion om sakers tillstånd som påtvingas medborgarna -> har dock en sammanhållande funktion, är moralskapande.
Staten = en maktapparat för den härskande klassen. Bevarar den ekonomiska basen.
Ekonomiska basen = bestämmer innehållet i överbyggnaden. När basen förändras, förändras även överbyggnaden. Men den innehåller även kvardröjande föreställningar/ideologier och “släpar efter”.
Rätten = basen innehåller klasskonflikter och motsättningar -> konflikterna reproducerar i överbyggnaden och även rätten. Innehåller både konservativa och progressiva värden/lagar. En del av ideologin, ingen harmonisk enhet. Den kodifierar maktintressen och fastställer ekonomiskt dominerande intressen. Rätten ser neutral ut men innehåller ändå intressen.
Klasslagstiftning = Direkt uttryck för en viss samhällsklass. Rätten kan även ha klassbundna effekter trots att den ser neutral ut -> indirekt har lagen effekt på vissa klasser. T skatt, karensdag, hushållsnära tjänster.
Rätten som ideologi: - Rätten är klassbunden men framställs som neutral. - Rätten är klassberoende men framställs som allmän. - Ren rättsdogmatik är opolitisk -> men härstammar från ett politiskt initiativ. Lagen avpolitiseras/förrättsligas/juridifieras. “Frusen politik”. - Kritisk rättsteori som ideologikritik -> undersöka/kritisera rättens premisser/intressen, vill förstå rätten och då är inte internt perspektiv tillräckligt. - Emancipatorisk teori -> frigörande. - T arbetsgivare/arbetstagare.
Svårt att skilja på deskriptiv/normativ fastställande av rätten. I det beskrivande finns alltid något normativt, öppet eller underförstått.
Ideologiska dikotomier som döljer rättens egentliga politiska dimension: - de lege lata - de lege ferenda - varat - börat - rättsvetenskap - rättspolitik - gällande rätt - rättens effekter
Kritisk rättsteori - föreläsningsanteckningar 1
Kurs: Allmän rättslära 2 (JPG010)
Universitet: Karlstads universitet
