- Information
- AI Chat
Seminarium 4 - kap 6 Jiken
Jiken
Stockholms Universitet
Rekommendas för dig
Förhandsgranskningstext
Seminarium 4
Kapitel 6 - avtalsrätt
6 Övningsfrågor
6.1 konsensualavtal, formalavtal, realavtal ge exempel - Konsensualavtal - avtal som blir giltig utan krav på form, även muntligt (dock bevis! därför bra med skrift) - formalavtal - formkrav, ingås på speciellt sätt, ofta skriftligt - ex 8 :3 jordabalken bostadsarrende - realavtal - avtal blir giltig när ena partens prestation uppfyllts - ex parkering
6.1 Förklara viljeteorin och tillitsgrundstastens förhållande inom avtalsrätten - viljeteorin - blir bara förpliktad till det man avser förplikta sig till oavsett vad man gett uttryck för samt vad motparten fäst tillit till - tillitsteorin - mot aktion mot viljeteorin, tillgodose allmänna samhällsintresset för förtroende - rätten ska motsvara parters berättigade förväntningar Avtalslagen strävar efter balans mellan dessa - förklaringsteorin - viljeförklaringen som gör parter förpliktade
Subjektiv respektive objektiv analys inom avtalsrätt i följande situation: - subjektiv analys - viljeteorin samt tillitsteorin bygger på detta, ta fäste i vad individ velat samt vilken tillit denne haft - svårt i praktiken - insåg 32 § - objektiv analys - annan analysmodell än subjektiv - bygger på vad persons uttalande vanligtvis vills med samt hur de vanligen uppfattas, vilka krav man allmänt kan ställa - bort inse 32 §
6.1 Löftesprincipen (svenska avtalslagen) kontraktsprincipen (vissa svenska lagar, utländska rättsordningar) anbud - erbjudande om avtal accept - acceptera anbudet (oren accept = nytt anbud) - Löftesprincipen - anbudsgivaren binds av avtal då anbud når mottagaren, anbudsmottagaren bunden vid accept (1 + 7 §) - kontraktsprincipen - ingen part ensidigt bunden - avtalsbundenhet uppstår vid accept och anbudsgivaren kan återkalla sitt anbud fram till dess - 4 JB följer denna - undantag ratio legis - stor affär, ge parter tid till eftertanke
Vad bör man tänka på om man förhandlar i internationella situationer i detta sammanhang? Viktigt att tänka på i internationella situationer är att CISG (United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods) bygger på Kontraktsprincipen och att anbudsgivaren inte är ensidigt bunden av sitt anbud, utan kan återkalla den fram till dess anbudstagaren avsänt sin accept.
6.1 legala acceptfristen Den legala acceptfristen avser den tidsperiod anbud är bindande utan accept. Längden för
acceptfristen kan anges i anbudet men beroende på hur anbudet getts skall man tillåta viss tidsrymd för svaret (ex brev) 2 § lag (1915 218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område annars räknar man inom skälig tid. Muntliga anbud skall svaras på omgående 3 § Avtalslagen.
a) svara på mail om anbud efter 3 timmar begagnad bil Stor sannolikhet skälig tid
b) svara på mail om anbud efter 3 dagar begagnad bil sannolikt ej skälig tid för snabb affär med många intressenter
c) svara på muntligt anbud efter tre timmar begagnad bil muntliga anbud har ej legal acceptfrist utan skall svaras på omedelbart, ej avtal 4 § Avtalslagen = nytt anbud
d) mail om anbud efter tre timmar stor post aktie aktiemarknaden ändras konstant, beror på aktiens prisförändring men troligtvis ej skälig tid- ej avtal 3 kap 1 § skriftligt
6.1 Gomez har i en offert till Andersson erbjudit sig att sälja ett parti kopparplåt. Svarsfristen går ut idag klockan 12. Andersson är intresserad, men anser att priset är för högt. Igår mejlade Andersson därför till Gomez och avböjde erbjudandet. Idag läser Andersson i tidningen att kopparpriserna väntas stigas kraftigt. Innan klockan hunnit bli 12 ringer Andersson till Gomez och meddelar att han tar Gomez anbud. Gomez svarar då skrattande att hon inte är bunden av sitt tidigare löfte. Andersson ber dig klarlägga situationen för honom före klockan 12 idag. Vad svarar du? Ange lagrum!
Då Andersson avslagit anbudet förfaller det 5 § AvtL (Om Gomez tagit del av avslaget innan samtalet 7 § AvtL )
6.1 I ett anbud anger Svegs Mekaniska verkstad att Härjedalens Metall får köpa en viss maskin för 100 000 kr. Inom acceptfristen svarar Härdedalens Metall att bolaget accepterar anbudet och att standardavtalet NL17 ska tillämpas på avtalet.
a) Har bindande avtal kommit till stånd? Förklara och ange lagrum Ses som oren accept och därmed som nytt anbud. Avtal har ej slutits 6 § AvtL
b) Vad är ändamålet (ratio legis) bakom rättsregeln i frågan? Ändamålet är att parter ska kunna förhandla olika villkor utan att bli bundna
6.1 Jämför 1 kap. avtalslagen och 4 kap. 1 § jordabalken. a) Är ett anbud att köpa fast egendom bindande? Nej då avtal om köp av fastighet sluts genom att parterna skriver på köpehandling 4 kap. 1 § jordabalken.
a) Måste Hugo fullfölja köpet? I så fall till vilket pris? Motivera ditt svar med stöd av rättskällor! AvtL 7 § anger att återkallelse om svar som sker innan svaret nått mottagaren ej är bindande måste ske innan mottagaren e contrario betyder det att man ej kan återkalla svar efter mottagaren tagit del av det och Hugo är i denna aspekt bunden av avtalet. Dock kan man argumentera viljeprincipen samt tillitsprincipen gällande att Hugo ej avsåg binda sig till 275 000 utan enbart 175 000 och ange AvtL 32 § om felskrivning. Då får man ta i beaktning om prisskillnaden är rimlig och/ eller om Lek och lär handlar i ont (borde insett att priset var för högt) i detta fall kan det komma att han ej är bunden av avtalet.
b) Vilken avtalsrättslig princip ligger till grund för den rättsregel du tillämpat i frågan? Viljeprincipen som avser att en avtalspart endast blir förpliktad till vad denne avsett förplikta sig till samt förklaringsprincipen som innebär att avtalsparternas rättigheter/skyldigheter i förhållande till motparten skall bedömas med hänsyn till avtalspartens befogade uppfattning av motpartens uttalanden och beteenden (vad som hade varit befogat i en motsvarande situation) samt vilka krav man kan ställa på personers aktsamhet. AvtL bygger på tillitsgrundsatsen som innebär att man är bunden vid sina misstag om mottagaren är i god tro, dvs inte bort inse misstaget.
6.1 SäljAB planerar att lämna en offert till KöpAB att köpa tio ton ekologiska bananer till ett pris av 18 kr/kg. SäljAB skriver i all hast ett mejl, men snubblar på tangenterna så att offerten kommer lyda 13 kr/kg. KöpAB accepterar blankt. Samtidigt med att SäljAB meddelar KöpAB att bananerna finns att hämta, skickar SäljAB med en faktura som lyder på 18 kr/kg. När KöpAB får se fakturan invänder KöpAB att det accepterade priset är 13 kr/kg och att detta pris gäller. a) Vem har rätt? Motivera ditt svar! 7§ AvtL stadgas att man kan återkalla ett anbud om mottagaren inte hunnit ta del av anbudet eller om återkallelsen sker samtidigt som mottagaren tar del av anbudet. Eftersom fakturan kommer efter att mottagaren accepterat anbudet står priset a 13 kr fast. I annat fall kan SäljAB hävda 32§ AvtL om felskrivning och då tas i beaktning om KöpAB handlat i ond tro och borde insett felskrivningen. Antingen blir då avtalet bindande 13 kr kg eller ogiltigt och då blir ingen bunden. Svar avtalet blir alltså ogiltigt om SäljAB kan bevisa ond tro från KöpAB, annars gäller avtalet men SäljAB kan kräva jämkning
b) Vad motiverar reglerna om förklaringsmisstag i avtalslagen? Vilka intressen står mot varandra? Intressena som står mot varandra är SÄljABs intresse att sälja med vinst samt deras intresse att sälja till ett pris motparten godtar och hur detta balanseras. Detta är aktuellt i frågan om felskrivningen på prisskillnaden kan gå under 32 § AvtL om felskrivning och KöpAB borde förstått att de skrivit fel och handlar i ond tro eller ej. För att lösa detta får man se till praxis gällande om dessa två handlat tidigare, det vanliga priset på SäljABs bananer samt handelsbruk (branschens normala pris på bananer)
6.1 SäljAB skickar den 1 oktober ett mejl till KöpAB med en offert att sälja tio ton järnskrot för 250 000 kr. I offerten ber SäljAB om svar inom 10 dagar. Mejlet når KöpAB:s server den 1 oktober. KöpAB läser mejlet den 2 oktober och avböjer samma dag i ett mejl SäljAB:s erbjudande. Det avböjande svaret når SäljAB:s server den 2 oktober. Senare på dagen ångrar sig KöpAB och ringer till SäljAB och meddelar på SäljAB:s telefonsvarare att KöpAB antar erbjudandet. En timme senare får KöpAB ett mejl från SäljAB där det står: “Så synd att Ni inte antog erbjudandet. Vi hoppas kunna återkomma igen med nya offerter.” SäljAB anser sig inte bundna vid något avtal. KöpAB anser att båda parterna är bundna vis avtal om köp av tio ton järnskrot för 250 000 kr. Redogör för rättsläget! Ange rättskällor! Bevisfrågan blir gällande om SäljAB tog del av avslående svar på anbud innan eller efter de mottaget KöpABs svar på ångrande av svaret. Om de nåddes av avslaget först är de ej bundna enligt 5 § AvtL men om de nås av de båda samtidigt eller Köp ABs ångrande först blir de bundna enligt 7 §. AvtL
6.1 Petra köper en persondator i en affär. På väg hem (innan Petra har öppnat förpackningen) ångrar hon sig. Det beror på att hon ser samma dator i ett skyltfönster i en annan affär till ett lägre pris. Petra återvänder till affären där hon köpte datorn och ber att få lämna tillbaka den. Affären vägrar. a) Vad gäller? Ange rättskällor! Har butiken öppet köp 8 § KKL. Då de argumenterar för att hon ej kan lämna tillbaka den kan man rimligen anta att de ej har detta. Avtalsbundenhet uppkom då Petra betalade för varan. Finns ingen ångerrätt inskriven i konsumentköplagen. Pacta sunt servanda (avtal skall hållas)
b) Vad gäller om Petra istället har köpt datorn på affärens webplats? Motivera! Har hon köpt datorn på internet så gäller istället 2 kap 10§ Lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler konsumentens ångerrätt → 14 dagar.
c) Varför är det skillnad mellan köp i fysisk affär och köp via en webbplats? Motivera! På distans behöver man längre tid att tänka + kontrollera varan. Kunden har undersökningsplikt på varan i butiken dvs att undersöka om det stämmer överens med ens förväntningar. Detta går inte via köp online.
6.1 Vid invigningen av det stora varuhuset - dit kunderna lockats med braskande annonser om öppningserbjudanden - ser Petter en mobiltelefon, som i andra affärer kostat 3 500 kr, men här enligt en prislapp på mobilen endast 2 000 kr. Petter tar en mobil och går fram till kassan för att betala. Expediten förklarar då att mobilen är felmärkt och ska kosta 3 000 kr. Petter kräver att få köpa mobilen för 2 000 kr. Bedöm rättsläget! Ange rättskällor!
Bindande avtal uppkommer i och med köpet, dvs betalning. Inget köpeavtal ännu slutits Då vid avtal i varuhus fungerar det inte att klassificera parternas handlande som anbud och accept och därmed har Petter ej rätt att få den billigare. Om Petter hunnit betala för varan
6.1 Malin är säljchef hos datorleverantören Carpum. Den 2 april 2018 sänder Malin per mejl ett anbud till Stockholm Resebyrå med angivande att anbudet ska besvaras senast den 15 maj samma år. Resebyråns vd, Kim, läser anbudet den 3 maj. Anbudet omfattar ett erbjudande om leverans av nya datorer, affärssystem och utbildning av resebyråns personal. Kim har någon vecka tidigare träffat Carpums personal och diskuterat de offererade frågorna. Kim tycker att anbudet ser bra ut och ber sin nye medarbetare, Kenneth, att formulera ett svar och sända detta till Carpum. Kenneth, som anser att han har ett otal olika uppgifter som ligger före i tiden, lägger ärendet åt sidan. Den 16 maj vaknar Kenneth klockan 05 och inser att han glömt att svara på Carpums anbud. Kenneth tar sig i ilfart till arbetet och mejlar klockan 06 ett svar till Carpum. Malin som är bortrest, läser sin mejl först den 17 maj. Malin blir mycket glad för det positiva svaret, eftersom marknaden för de tjänster och varor som Carpum erbjuder i det närmaste har kollapsat i tiden mellan anbudets avsändande och den 17 maj. Malin ringer omedelbart upp Kim och tackar för beställningen och frågar om ett datum för att träffas och lägga upp leveransen. Kim svarar och säger att resebyrån anser att det har hänt så mycket under tiden att byrån inte längre vill ha de offererade tjänsterna och varorna. Vidare säger Kim att Kenneths försenade svar inte är bindande, eftersom anbudstiden har gått ut. Malin blir mycket upprörd och invänder att så kan resebyrån inte göra. Utred om avtal har kommit till stånd och ange vem som har bevisbördan för respektive påstående. Motivera och ange lagrum! 1 § 2 § För sen accept är att se som nytt anbud 4 § AvtL. Därmed behöver alltså Malin acceptera deras “Nya” anbud inom acceptfristen 3 § AvtL, vilket hon gör när hon ringer dem då kan anbud antas genom meddelande eller annat beteende som visat att anbudsmottagaren vill binda sig. Hade resebyrån velat återkalla svaret hade detta behövt ske före eller samtidigt som Kenneths svar kommit fram 7 § AvtL. Alltså sluts avtal 1 § AvtL
6.1 Vid avtalslagen tillkomst 1915 var de primära kommunikationsmedlen, förutom muntlig kommunikation, brev och telegram. Diskutera vilka rättsliga problem som kan uppstå när nya kommunikationsmedel, som chatt (exempelvis messenger), används. Hur kan sådana rättsliga problem lösas? Diskutera och ange tänkbara lösningar!
Kommunikationen i dagens samhälle går avsevärt mycket fortare vilket gör att ångra ett anbud/ accept har ett avsevärt mycket mindre tidsfönster än tidigare. Det är även svårt att veta hur man skall reglera kommunikationskanaler som chatter då dessa är skriftliga men ofta används talspråkligt och mycket mindre formellt än brev och telegram. Lösningen på detta är vägledning genom rättspraxis samt att man skriver om/ skriver ny tillägslag om hur dessa områden ska hanteras (Se Rambergs AvtL 2020 exempelvis)
6.1 Vilken betydelse har sedvanerätten inom tex avtalsrätt eller folkrätt? Vilket rättsligt värde har sedvanerätten? Sedvanerätt även känt som "oskriven rätt" uppstår genom sedvänja och rättspraxis hos domstolar och myndigheter. Det är vad som anses vara normalt inom en bransch eller i ett handlings förhållande och finns ej bestämt i skriftliga regler. Sedvanerätt är ej rättsligt bindande men har mycket rättslig tyngd då det uppstår genom praxis i domstolsavgörande
och det inte finns några tidigare regleringar för den specifika situationen. I praktiken gör handelsbruk och sedvänja inom olika rättsområden att andra liknande fall löses på samma sätt som tidigare. Detta har speciellt stor betydelse inom handelsrätt och avtalsrätt. 1 § 2 st AvtL
6 Rättsfall
6.2 (NJA 2016 s (internett auktion) a) Vilka är parterna i målet? - kärande - E. - svarande - E.
Vad yrkar käranden och vad är grunden för yrkandet?
- E. yrkar att svarande (E.) ska förpliktas att betala 3 500 kr jämte ränta till E. Grunden är att E. uppger att denne och E. ingått avtal om att köpa ett skåp men E. bröt detta avtal genom att sälja skåpet till någon annan. .E. begär därför ett skadestånd motsvarande den ekonomiska skada i form av utebliven vinst som E. anser ha orsakats av avtalsbrottet. Summan av den begärda ersättningen är skillnaden mellan avtalat pris för skåpet och vad skåpet har sålts för.
b) Vad är fakta i målet? Sammanfatta kort! En annons lades ut om försäljning av föremål via facebook med olika bud om när auktionen skulle avslutas. En person kontaktades klockan 15 om att denne vunnit. Efter detta fortsatte dock budgivningen och föremålet såldes vid 16 tiden till en annan.
Vilken eller vilka rättsfrågor aktualiseras i målet? Rättsfrågorna i målet är om ett bindande avtal har uppkommit och i sådant fall om ett avtalsbrott inträffat och om det orsakat några skador. (gränsdragning av ingå avtal på internetauktion) - se i målet
c) Diskutera anbud och accept-modellen i förhållande till auktionsavtal. Vid traditionell auktion lämnar spekulanter bud på något auktionsobjekt som säljs till det högsta budet som framkommer innan auktionen avslutas med ett klubbslag. Varje bud i en sådan auktion är ett anbud som gör anbudsgivaren ensidigt avtalsbunden i inväntat på en accept eller nekande till anbudet. Klubbslaget som avslutar auktionen ses som en accept av vinnande anbud.
d) Vad innebär den s. re integra-regeln och vad är dess syfte? Regeln innebär att ett avtal som slutits kan brytas om en kort tid förflutit och det inte hunnit inverka bestämmande på motpartens handlingssätt. Det syftar till perioden då motpartens onda eller goda tro spelar roll för bedömningen om avtal uppkommit eller ej. Syftet är att kunna undgå oskäliga avtal och som skydd mot tvång till orimliga avtal
- svår att använda, men framförallt 7 § och ogiltighetsgrunderna men måste vara rimligt
Vad innebär det att något ”inte är obilligt” mot parten ifråga? obilligt = oskäligt, inte obilligt mot parten i fråga innebär alltså att det ej var oskäligt
skadestånd.
b) Vilken är rättsfrågan i målet? Rättsfrågan är om det tillagda villkoren i accepten gjorde det till en oren accept. Villkoren fanns med i annonsen men inte i anbudet från Elgström.
c) Begrepp
- Vad betyder R:n (i Örebro)? -Regeringsrätten.
- Vad betyder N. Rev.? - Nedre justitierevisionen.
- Vad betyder K.? - Kunglig Majestät.
- Vad Betyder Just.? - Justitieråd.
d) Vilket domslut kommer Högsta domstolen fram till och vad innebär det för parterna i? Vilka är domskälen i Högsta domstolen? HD kommer fram till att Elgström inte var avtalsbunden och därför inte behöver betala något skadestånd. Detta då villkoren om borgen/ kontantsäkerhet inte fanns i anbudet från Elgström och tillägget av dessa gjorde att Skellefteå stads svar blev en oren accept.
e) Vad gjorde Just. Svedelius? Fastställde det slut domstolarna kommit till
f) Vilka slutsatser kan man dra av Högsta domstolens dom? Även om villkor diskuterats tidigare är de ej gällande om de ej finns med i det slutgiltiga anbudet. Detta innebär även att det är en oren accept om de tas upp i accepten.
Spelar det roll att domen är mer än 100 år gammal? Vilket rättsligt värde har det?
- I allmänhet ja. Äldre domar, speciellt inom avtalsrätt har fortfarande rättslig tyngd då avtalsrätten ej ändrats så mycket
- Dock har samhället gjort det så nyare domare med ny praxis väger avsevärt mycket tyngre då saker som hur vi kommunicerar (ex chattrum mm) ändrats.
- Samtidigt skulle jag säga att frågan som behandlar är relevant och applicerbar än idag och att domslutet skulle gälla samma om det applicerades på en situatio idag.
6 Fördjupning
6.3 Allmänna avtalsrättsliga principer Vad innebär följande allmänna avtalsrättsliga principer? a) Vilje- och tillitsprincipen - Viljeteorin utgår ifrån att viljan bestämmer hur en avtalspart blir förpliktad, dvs att avtalet bara gäller det som en part avsett att ha förpliktat sig till, oavsett vad den gett intryck till och oavsett vad motparten fäst tillit till. - tillitsgrundsatsen (AvtL bygger på denna) innebär att man är bunden vid sina misstag om mottagaren är i god tro, dvs inte bort inse misstaget. - Motreaktion mot viljeteorin och handlar om att tillgodose det allmänna samhällsintresset av förtroende.
b) Avtalsfrihetens princip - brukar man se som tre delar, rätt att avstå från att ingå avtal, rätt att välja avtalspart och rätt att bestämma avtals innehåll. - Kan man avtala om vad som helst? Nej, det är bara inom vissa områden som lagen är dispositiv. Dvs går att avtala bort till egen överenskommelse. - Måste man avtala? Nej, man måste inte alltid skriva egna avtal. Om inget eget avtal ingås är det lagen som gäller. c) Principen om avtalsbundenhet - pacta sunt servanda! - Är man alltid bunden av ett avtal? Nej, AvtL innehåller ett antal premisser och undantag som begränsar avtals giltighet (ex oskäligt innehåll) d) Lojalitetsprincipen - Båda parters intressen skall tas i beaktning i avtalet - Den EU-rättsliga princip som innebär att medlemsstaterna är förpliktade att lojalt genomföra och tillämpa EU-rätten. e) Ekvivalensprincipen - innebär att rättsordningen erkänner den balans som parterna har kommit överens om, båda parternas prestationer skall vara likvärdiga f) Vigilansprincipen - Vigilansprincipen kan ses som en motsats till lojalitetsprincipen - parter ska tillvarata sina egna intressen genom att vara omsorgsfulla, noggranna, vaksamma, aktsamma och förebygga fel - lagen ej skydda slarviga personer
Seminarium 4 - kap 6 Jiken
Kurs: Jiken
Universitet: Stockholms Universitet
- Upptäck mer från:JikenStockholms Universitet863 Dokument
- Mer från:JikenStockholms Universitet863 Dokument
